Suomeksi: Presidentti Urho Kekkosen haastattelu

VI I NORDEN
utgiven av Föreningarna Nordens Förbund
1/1977

Intervju med President Urho Kekkonen

Nordiskt samarbete och Finland

Vi i Norden:

När Nordiska rådet samlas till jubileumssession i Helsingfors kan konstateras att en nordisk reform – den gemensamma nordiska arbetsmarknaden – för Finlands del haft stor ekonomisk betydelse samtidigt som vissa problem uppstått genom att denna reform stimulerat till en tidvis kraftig utvandring till Sverige av utbildad finsk arbetskraft.

Hur ser Ni, herr President, generellt på samarbetets betydelse för Finland och hur vill landet möta ovannämnda problem internt och på det nordiska planet?

Urho Kekkonen:

Det nordiska samarbetet har haft och kommer att ha en central betydelse för Finlands utrikespolitik och för hela vårt samhällsliv. Detta förefaller så självklart, att man lätt glömmer att betona det.

Skapandet av den gemensamma nordiska arbetsmarknaden har otvivelaktigt haft negativa följder för Finlands nationalekonomi. De fundamentala orsakerna till problemet står dock att söka på helt annat håll än i internationella fördrag. Såsom jag för tre år sedan sade i Stockholm, så ”är den enda hållbara lösningen på emigrationsproblemet givetvis att skapa sådana ekonomiska och samhälleliga förhållanden, att människorna inte skall behöva bege sig utomlands för att söka arbete och utkomst. De skall kunna lita på sitt eget lands framtid och på de möjligheter som landet kan erbjuda”.

Under de senaste åren har man åstadkommit ett fruktbringande samarbete mellan myndigheterna i Finland och Sverige inte bara beträffande reglerandet av migrationen utan också för att avskaffa de av denna föranledda samhälleliga missförhållandena.

Språk- och kulturgemenskapen

ViN:

Nordiska rådet gör vid jubileumssessionen ett försök med simultantolkning till och från finska.

På vilket sätt tror Ni att kulturdialogen mellan Finland och övriga Norden kommer att förändras i vidare mening genom denna och liknande reformer?

UK:

Jag tror, att införandet av simultantolkning på ett avgörande sätt kommer att effektivera i varje fall de finskspråkigas deltagande i det nordiska umgänget. Samtidigt skulle det på ett väsentligt sätt bredda underlaget för den nuvarande växelverkan. Man bör dock komma ihåg, att ännu viktigare ur det nordiska samarbetets synvinkel är att trygga tillräckliga förutsättningar för undervisningen av nordiska språk i grundskolan.

Säkerhetspolitiken

ViN:

Norden som säkerhetspolitisk region har under senare år blivit mer utsatt bland annat genom de norska energiförekomsterna.

Hur bedömer Ni i ljuset av detta Era tidigare förslag om Norden som en kärnvapenfri zon och behovet av ett finskt-norskt avtal om neutralisering av Nordkalotten?

UK:

Vi anser fortfarande att en dylik zon skulle vara till gagn för avspänningen i vår egen del av världen. Vi vet ju dock, att förslaget inte ännu vunnit odelad omfattning i Norden, men vi anser också att frågan om kärnvapenfria zoner överhuvud bör ses i ett större sammanhang. Detsamma gäller för det förslag som jag lade fram år 1965 beträffande ett fördragsarrangemang för att freda gränsområdet mellan Finland och Norge vid en stormaktskonflikt.

Norden och världen

ViN:

Det nordiska samarbetet i internationella organ, till exempel FN, har tidvis varit mycket markerat.

Hur tror Ni att detta samarbete på sikt skulle kunna stärkas?

UK:

Den centrala förutsättningen för samarbete är ett konstant upprätthållande av täta och öppna konsultationer. I praktiken beror den lyckliga utgången av samverksamheten å ena sidan på parallelliteten mellan de olika nordiska ländernas intressen och å andra sidan på av oss oberoende internationella omständigheter.

Norden och idrottssamarbetet

ViN:

Kontakterna mellan idrottsmän inom snart sagt varje sportsgren i Norden är av hävd mycket intensiva.

Vad anser Ni om den tanke som framkastats att låta de nordiska länderna gemensamt arrangera de olympiska spelen 1984?

UK:

Tanken är säkert värd att synnerligen försiktigt undersökas.