1987: Nordjobb i vänortsrörelsen

16.05.2024 kl. 14:08
För att hedra Pohjola-Nordens 100-årsjubileum presenterar vi tidningens historia från år 1941.

Suomeksi: Nordjobb ystäväkuntatoiminnassa

 

N:o 1/1987
VI I NORDEN

 

Nordjobb i vänortsrörelsen

Föreningarna Norden hade under 1986 det administrativa ansvaret för ungdomsprojektet Nordjobb efter att under 1985 endast ha skött fritidsaktiviteterna för de ca 1 000 unga nordbor mellan 18 och 25 år som då tog sommararbete i grannländerna. Utvärderingarna visar klart på värdet av Nordjobb som ett ungdomsprojekt värt att satsa på. Syftet – att ge en grupp unga nordbor en konkret erfarenhet av grannländernas arbetsliv, kultur och samhällsliv samt därutöver tillfälle att knyta personliga kontakter kunde på ett utmärkt sätt uppfyllas.

För föreningarna Norden är det nu angeläget att på alla sätt söka utveckla Nordjobbprojektet. Som ett inslag i diskussionen om hur Nordjobb skulle kunna förankras djupare i den nordiska samarbetsideologin har från svenskt håll förslag tagits fram om att anknyta Nordjobb till vänortsrörelsen. Idén har mött god anklang hos våra systerföreningar.

Under 1985–86 rekryterades Nordjobbungdomarna genom centrala insatser i huvudstäderna. Placeringen av de unga skedde utan varje koppling till den enskilde Nordjobbarens ev. vänort. Den idé som nu diskuteras bygger alltså på att hela projektet skulle genomföras så att intresserade vänortskedjor blev bas för verksamheten.

Några fördelar med en decentraliserad modell för framtida Nordjobb:

  • Genom att ett Nordjobbprojekt genomförs inom en vänortskedja markeras på ett utomordentligt klart sätt den ideella grunden för det nordiska samarbetet som föreningarna Norden i alla tider stått för. Vänortsrörelsen är föreningarnas kanske viktigaste bidrag till det nordiska samarbetet. Att föra in Nordjobbungdomarna i detta system markerar att föreningarna vill satsa på framtiden.
  • Det nordiska vänortsutbytet har funnits till i närmare 50 år och under den tiden har oräkneliga utbytesprojekt genomförts, ofta med föreningarna Norden som initiativtagare. Även ungdomsutbyten har varit fasta inslag i verksamheten, och i något fall har rent av Nordjobbliknande projekt förekommit. Att själva vänortstanken skulle tillföras en vitamininjektion om Nordjobb blev en integrerad del av verksamheten är uppenbart.
  • Centralt är att Nordenföreningarna måste spela en i högsta grad aktiv roll i arbetet. De ungdomar som redan är Nordenmedlemmar förutsätts komma med i verksamheten. Ansvaret för främst fritidsaktiviteter för en grupp Nordjobbare skulle säkert frigöra ideella krafter inom lokalavdelningarna och verka stimulerande på hela föreningsarbetet. På samma sätt skulle de gästande ungdomarna från vänorterna fungera som brobyggare i de framtida kontakterna.
  • Uppgiften att förbereda de nordiska ungdomarnas ankomst, planera programpunkter och fritidsaktiviteter samt hjälpa till med praktiska frågor borde vara en ytterst attraktiv verksamhet för Nordenungdomar på orten. Nordjobb skulle kunna få formen av ett fast åtagande som på det sättet finge stabiliseringseffekt på hela Nordenarbetet. I de flesta orter där Norden i dag har ungdomsverksamhet, saknas ett verkligt attraktivt projekt av denna art.
  • I ett till vänortssystemet kopplat Nordjobbprojekt skulle skolan dras in i rekryteringsarbetet, föreningen Norden sköta bostadsanskaffning och sociala aktiviteter och den lokala arbetsförmedlingen ta hand om uppgifter sammanhängande med matchningen. För var och en av dessa uppgifter gäller att verksamheten sannolikt lättare och billigare kan administreras när Nordjobbgruppen totalt sett är så hanterlig som t.ex. 5 x 20 personer = 100 personer per år i en vänortskedja med orter på 30 000–40 000 innevånare.
  • En stötesten i Nordjobb 1985 och 1986 har varit de höga kostnaderna förknippade med sommararbete i grannländerna. Även om skattereglerna kommer att liberaliseras framöver, är det normalt förenat med en relativt stor ekonomisk egeninsats att åka på Nordjobb. Det förhållandet att Nordjobbarna skulle kunna erbjudas bostad i privathem, gärna i familjer med tonåringar, skulle säkert medföra att hyreskostnaderna radikalt sänktes.

Med Nordjobb i vänortssystemet skulle alltså en rad viktiga fördelar kunna vinnas i ett projekt som redan med nuvarande organisationsmodell blivit en framgång. Kanske blir det möjligt att redan i det Nordjobbprojekt som planeras för sommaren 1987 pröva ett vänortsgrepp.

Gunnar Nilsson
Ordförande, Föreningen Norden Sverige

Susan Neffling