Pohjola-Norden
2/1999

Pohjola-Norden bör lobba

Det lönar sig för Pohjola-Norden och andra medborgarorganisationer att lobba. Det gäller att vid sidan av trepartssamarbetet bygga upp en civil dialog eller en aktiv diskussion mellan myndigheterna och medborgarorganisationerna. Annars förtvinar demokratin och medborgarna alieneras från politiken. Det är riksdagsman Outi Ojalas budskap till Pohjola-Norden.

Ojala har igen tagit över ordförandeskapet för Finlands delegation vid Nordiska rådet. Efter ett par års arbete i EU-parlamentet återvänder Ojala nu till de nordiska och nationella cirklarna.

Välkänd nordisk modell

– Finlands och Sveriges medlemskap i Europeiska Unionen har klart medför en kraftigare nordlig dimension också i Europa. Den nordiska modellens betydelse har stärkts samtidigt som det nordiska samarbetet kan ses som ett exempel på hur små länder kan bedriva samarbete, konstaterar Ojala.

Hon är till och med litet förvånad över att nordiskt samarbete är ett känt begrepp till exempel i EU-parlamentet och ett uppskattat sådant.

– Det är i inget fall endast ett geografiskt begrepp utan en samhälls- och kulturmodell.

I parlamentet förstod jag hur lätt det var att hålla kontakt med nordiska kolleger, berättar Ojala. Vi vet trots allt så mycket om våra samhällen, våra seder, vår kultur och vår historia, att det trots vissa språkproblem med danskarna är lätt att kommunicera när grundläggande uppfattningar är gemensamma. Ojala nämner demokratin, öppenheten och understryker lättheten i att närma sig.

– Man borde kanske tala om en litet större helhet än det traditionella Norden. Det klara direkta framställningssättet förenar också holländare och irländare och skiljer åt från central- och sydeuropeer. Skiljelinjen går, enligt Ojala, rätt långt mellan de katolska och lutherska samhällena.

Dimensionen ger mervärde

– Tiden har på ett sätt gått förbi den typ av nordiskt samarbete som idkades för 10-20 år sedan, men nu står vi inför nya utmaningar, nya möjligheter.

– Den nya nordliga dimensionen för med sig ett helt nytt mervärde till det nordiska samarbetet, understryker Ojala.

Hon anser att Nordenbegreppet förändras jämfört med den gamla världen och det kalla kriget. Själva Norden och de nordiska länderna framstår mer mångfacetterat och skillnaderna är betydligt tydligare. Det finns inte ens behov att framträda alla tillsammans.

– Olika uppfattningar om EMU och EU:s utvidgning har kanske ändå under den senaste tiden understrukits litet väl mycket. Det har funnits vissa drag av försök att hacka på varandra när det gäller Sverige och Finland. Det tycker jag är lätt roande, säger Ojala.

– Vi är inte några identiska femlingar eller ens trillingar men alla tycks ha samma intresse för Östersjön och Baltikum. I fråga om marschordningen avviker betoningen något.

Det nordiska samarbetet har, enligt Ojala, blivit så vardagligt att spänningen saknas, idag är nordiskt samarbete som samarbete mellan olika regioner i hemlandet och kan inte ses som något speciellt. Ofta behövs inte ens några särskilda möten utan allt är normalt vardagligt.

Nya generationer

Trots allt detta vill ordföranden för Finlands delegation inte ge upp.

– Nordiska rådet har fortsättningsvis sin egen roll fastän läget är nytt. Om samarbetet inte byggs ut och omhuldas finns det risk för att vi går skilda vägar. I den meningen är NR synnerligen viktigt. För nya generationer är saker inte nödvändigtvis så självklara i en internationaliserad värld.

Ojala säger sig förstå varför centrala politiker inte alltid deltar i rådets arbete.

– En väldig förändring har ägt rum under drygt 10 år. Tidigare sköttes internationella frågor av en mindre grupp. Nu är alla med och förändringen är ännu inte helt accepterad. EU-centreringen syns kanske, men det är beklagligt om det nordiska underskattas.

Riskfylld språkfråga

Enligt Ojala har språkfrågan betydelse. Människor uppfattar sig som språkligt hämmade. Det handlar om ett stort problem i jämförelse med EU där i praktiken alla brukar tolk och ingen skiljs ut.

– Framför allt danskan kräver oskäligt mycket. Om detta inte beaktas finns det risk för att finländarna riktar blickarna åt annat håll, varnar Ojala.

– Det nordiska får inte lämnas bara åt finlandssvenskarna. Då bryts hela tanken på hela Finlands nordism, inklusive norr och öster.

Ojala vill speciellt understryka hur medborgarorganisationernas roll växer kraftigt i en allt mer internationell värld.

Civil dialog

– Mina erfarenheter från EU-parlamentet har stärkt min uppfattning om behovet av ett diskussionsforum och kontakter med medborgarorganisationer. Tyvärr har detta inte alltid uppmärksammats med tanke på demokratin, varken på riks- eller lokal nivå. Det gäller att rikta in resurser för att stärka medborgarverksamheten, annars når den formella demokratin sin ända och människor alieneras från politiken.

Trots skillnader mellan Norden och Central- och Sydeuropa, försöker man också där bygga upp ett medborgarsamhälle. Lobbarorganisationerna representerar inte längre bara näringslivet utan också medborgarna, vilket är bra.

– Jag hoppas att medborgarorganisationerna är aktiva lobbare då man i Norden och Finland pratar mycket om trepartssamarbete och det gäller att vid dess sida bygga en civil dialog som ger medborgarorganisationerna en central roll, säger ordföranden för Finlands delegation vid Nordiska rådet Outi Ojala.

Text: LH