Skapa gemensam nordisk beredskap mot internationella hälsohot

Den globala coronapandemin har uppdagat betydande brister i det nordiska samarbetet och i de nordiska ländernas, enskilt och tillsammans, beredskap inför internationella hälsokriser. 

I brist på beredskap har de nordiska länderna med stor brådska gått in för olika nationella lösningar, som lett till att gränser mellan de nordiska länderna har stängts och de nordiska medborgarnas fria rörlighet klart har kringskurits. Detta har fått olyckliga konsekvenser för individer, företag och samfund, speciellt i gränstrakterna, där man vant sig vid dagligt gränslöst umgänge.

De nationella åtgärderna för att begränsa spridningen av coronaviruset - i brist på bättre nordiska alternativ - har i sig varit motiverade. Men med hjälp av förberedda och gemensamt överenskomna nordiska åtgärder kunde vi ha undvikit många av de olägenheter för det nordiska umgänget som nu har uppkommit. Alldeles särskilt framkommer detta av de olika förhållningssätt som å ena sidan Sverige och å andra sidan Danmark, Finland och Norge valt i kampen mot coronaviruset.

För att mota militära hot har de nordiska länderna inom ramen för Nordefco under de senaste tio åren stadigt gått mot förbättrad gemensam säkerhet. Stoltenberg-rapporten vitaliserade det nordiska försvarssamarbetet. Samma vision och målmedvetenhet behövs nu för att avvärja internationella hälsohot.

Coronakrisen har klart lyft fram de nordiska ländernas ömsesidiga beroende och vikten av samarbete, samt vilka konsekvenser en erosion av samarbetet kunde få. Pohjola-Norden anser, att Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet beslutsamt bör skrida till verket, för att de nordiska länderna i framtiden tillsammans och solidariskt ska kunna förbereda och utrusta sig för gemensamma åtgärder mot farsot som hotar befolkningen.