2003: Nordiska vakthundar ska hålla gränshinder borta

30.08.2024 kl. 13:06
För att hedra Pohjola-Nordens 100-årsjubileum presenterar vi tidningens historia från år 1941.

Pohjola-Norden
4/2003

 

Nordiska vakthundar ska hålla gränshinder borta

Det har varit ett stridsrop det senaste året bland politikerna. Vid Nordiska rådets session i Oslo i slutet av oktober var det också ett ämne som dominerade debatterna.

På plats i Oslo var också förre danska statsministern Poul Schlüter. Han har utsetts till den man som med lock och pock ska förmå ministrarna i de olika länderna att ta bort så många gränshinder som möjligt. Det har funnits en enorm förväntan på vad han ska åstadkomma. Själv kallat han sig för en vakthund och i Oslo kunde han säga:

– Målet är att skapa ett så gränslöst Norden som möjligt, och vi är nära målet!

Föreningarna Norden får ta åt sig en stor del av äran för att politikerna förstått att de gränshinder som skapar problem både för enskilda människor och företag är en viktig fråga med stor genomslagskraft hos allmänheten. Föreningarna Norden låg bakom den rapport om gränshinder som gjordes av den finländska ambassadören Ole Norrback. Norrback kunde visa på en lång rad hinder som borde tas bort.

Poul Schlüter har tagit Norrback-rapporten som utgångspunkt för sitt arbete som vakthund.

– Jag har nog läst den minst 20 gånger, säger Schlüter, och jag har tagit fasta på de flesta av hans förslag.

Eftersom föreningarna Norden alltså spelar en viktig roll i kampen mot gränshindren genomförde vi Oslo ett rundabordssamtal mellan Poul Schlüter och två av föreningarna Nordens generalsekreterare, Larserik Häggman från Finland och Anders Ljunggren från Sverige.

Här ett avsnitt från detta samtal:

Schlüter: Var och en som drabbas av ett gränshinder anser att det är det viktigaste, att det är orimligt och att det ska bort. Det kan jag gott förstå.

Vi har kartlagt de flesta hindren, och det finns otroligt många, stora som små. Nu blir det viktigt att under första halvåret 2004 hålla ett öga på politikerna för att se till att de genomför de löften som jag har fått. Jag har också ett gott öga till byråkraterna i Norden. De vill helst tillsätta en utredning när jag kontaktar dem. Jag säger: Ge mig ett A4-papper med förslag om hur problemet ska lösas!

Ljunggren: Jag tycker att Schlüter redan åstadkommit mycket, det är tydligt att när en erfaren och respekterad politiker kommer in i leken kan det bli resultat. Problemet är att målet är ett rörligt mål, vi lever i en dynamisk värld. Lagstiftningen ändras hela tiden och blir ofta olika så länge de fattas på nationell nivå. Bland alla gränshinder som väntar på sin lösning finns t. ex. reglerna för arbetsskadeförsäkring, en mycket viktig fråga för folk som tar arbete i annat nordiskt land.

Häggman: Även jag tycker att Schlüter gjort ett bra arbete hittills, ja det har faktiskt varit banbrytande. Men jag är tveksam om genomsnittspolitikerna i Norden orkar upprätthålla intresset för alla gränshinderfrågor under kommande år. Idag finns det ett politiskt tryck som ”klämmer fram” lösningar på praktiska problem, men när vi vet att målet hela tiden rör på sig, nya gränshinder kommer till, vad händer då?

Schlüter: Gränshinder blir nog ett ständigt tema på Nordiska rådets dagordning i fortsättningen. Det borde alltid finnas en äldre erfaren politiker som fungerar som vakthund. Redan nästa år utökas ministerrådets bevakningsgrupp till fyra personer, en ”gränshinderenhet”.

Häggman: Det är en fråga inte bara för ministrar och Nordiska rådet utan även för de folkliga rörelserna för att förtroendet för det Norden som vi alla har så stark känsla för bevaras. Den enskilde medborgaren förväntar sig konkreta resultat i varje enskilt fall.

Ljunggren: Det lönar sig verkligen att engagera sig. Ett bra exempel är det s k pillerpasset, regeln att man måste ha ett intyg att visa upp vid gränser för vissa mediciner. Intyget kostade 200 kronor och skulle förnyas varje månad. Det lyckades vi avskaffa. Idag får man det gratis på apoteket.

Häggman: Det är bra exempel på ett hinder som försvunnit. Bland de många som återstår gäller ett av de viktigaste skattereglerna för pensionärer som arbetat i ett annat land. Idag gäller olika regler. Även om man har haft samma slutinkomst och bor på samma plats, får dansken minst, finländaren något mer, svensken också mer och norrmannen mest!

Vad är ett gränshinder? Ett svar kan vara: ett gränshinder är vad människor anser vara ett hinder. Det finns naturligtvis andra definitioner, men orsaken till problemen är givetvis att även om samarbetet i Norden är intensivt, bestäms lagar och regler i varje enskilt land, med sina egna traditioner och värderingar.

När politikerna samtidigt uppmuntrar till ökad integration och många nordbor flyttar till ett grannland för att arbeta, eller arbetspendlar mellan två länder, då visar det sig att olika regler kan göra vardagen oerhört besvärlig för den enskilde. Det kan gälla skattefrågor, sociala frågor, arbetslöshetskassor, beskattning av pensioner, avdragsrätt och många, många fler detaljer. Även företag, små och stora, hindras av regler på grund av att bestämmelserna är annorlunda på andra sidan riksgränsen.

Poul Schlüter kunde i Oslo redovisa 23 punkter där hinder ska tas bort. Det gäller bland annat förenklade tullprocedurer, förstärkning av informationstjänsten Hallå Norden, internordisk arbetsförmedling på internet, rätten att använda isländska dopnamn i Sverige, virtuella skattekontor, förarbevis för kranförare för hela Norden och så vidare.

Till glädje för de allt fler arbetspendlarna över Öresund mellan Danmark och Sverige kom till sist också det efterlängtade beskedet att skatteministrarna i Danmark och Sverige lyckats enas om hur och var pendlarna ska betala sin skatt i fortsättningen. Öresundsskatten har varit en symbolfråga för hela diskussionen om gränshinder och många har bittert klagat över att regeringarna under flera år misslyckats med att nå en lösning.

Vid vårt rundabordssamtal mellan Poul Schlüter, Larserik Häggman och Anders Ljunggren diskuterades även vilken roll den ökade internationaliseringen och EU:s allt tyngre roll påverkar nordiska gränshinder i framtiden. Alla var ense om att vi måste få en enhetlig nordisk tillämpning av EU:s direktiv och förordningar, det gäller även Island och Norge via deras EES-avtal.

Man var också enig om att globalisering och större integration i Europa ställer större krav på politikerna i framtiden.

Och man var också helt enig om att när Poul Schlüter slutar som nordisk vakthund ska han efterföljas av en annan nordisk toppolitiker, gärna en före detta statsminister som med stor pondus kan förmå de nordiska regeringarna att inte släppa taget om gränshinderfrågan. Idag är den politiskt gångbar, därför talar alla gärna om den. Så ska det vara även i framtiden eftersom det alltid kommer att dyka upp nya märkliga gränshinder för nordborna. Upp till kamp mot gränshindren mellan de nordiska länderna.

Text: Sture Näslund

Susan Neffling